Search This Blog

Translate to your language

Friday, April 24, 2026

[Kannada] ಮಕ್ಕಳಿಗಾಗಿ ಧ್ಯಾನ : ಸರಿಯಾದ ವಯಸ್ಸು, ಸರಿಯಾದ ರೀತಿ.

 
 
 
"ಧ್ಯಾನವನ್ನು ಆಕ್ರಮಣಕಾರಿ ವರ್ತನೆಯನ್ನು ಕಡಿಮೆ ಮಾಡಲು ಉಪಯೋಗಿಸಬಹುದು" ಎಂಬ ವಿಷಯದ ಮೇಲೆ ನಾನು ಮಾಡಿದ ಉಪನ್ಯಾಸದ ಬಗ್ಗೆ, ಪ್ರತಿಕ್ರಯಿಸುತ್ತಾ ಒಬ್ಬ ಶಾಲಾ ಶಿಕ್ಷಕಿ ನನಗೆ ಎರಡು ಪ್ರಶ್ನೆಗಳನ್ನು ಕೇಳಿದ್ದಾರೆ.

ಮೊದಲನೆಯದಾಗಿ, ಮಕ್ಕಳನ್ನು ಧ್ಯಾನಾಭ್ಯಾಸಗಳಿಗೆ ಯಾವ ವಯಸ್ಸಿನಲ್ಲಿ ಪರಿಚಯಿಸಬಹುದು ಎಂಬುದನ್ನು ತಿಳಿದುಕೊಳ್ಳಲು ಅವರು ಬಯಸಿದ್ದಾರೆ.

ಎರಡನೆಯದಾಗಿ, ಗದ್ದಲಮಯ ತರಗತಿಯನ್ನು ಶಾಂತಗೊಳಿಸಲು ಮಕ್ಕಳಿಂದ "ಓಂ" ಜಪ ಮಾಡಿಸುವ ತಮ್ಮ ವಿಧಾನವನ್ನು ನಾನು ಸಮರ್ಥಿಸುತ್ತೇನೆಯೇ ಎಂದೂ ಕೇಳಿದ್ದಾರೆ. ಅವರ ಸ್ವಂತ ಅನುಭವದ ಪ್ರಕಾರ, ಹಾಗೆಮಾಡುವುದು ಮಕ್ಕಳನ್ನು ಸ್ಚಲ್ಪ ಹೊತ್ತಿನಮಟ್ಟಿಗಾದರೂ ಶಾಂತಗೊಳಿಸುತ್ತದೆ.

ಈ ಎರಡೂ ಪ್ರಶ್ನೆಗಳು ತುಂಬಾ ಆಸಕ್ತಿದಾಯಕವಾಗಿವೆ, ಮತ್ತು ಸ್ವಲ್ಪ ವಿವರವಾದ ಉತ್ತರವನ್ನು ಅಪೇಕ್ಷಿಸುತ್ತವೆ. ಅದನ್ನೇ ಈ ಭಾಗದಲ್ಲಿ ನಾವು ನೋಡೋಣ.

[Telugu] పిల్లల కోసం ధ్యానం: సరైన వయస్సు, సరైన విధానం

 
 
ఏకాగ్రత. శాంతి. స్పష్టత.
 
"ధ్యానం ద్వారా ఆగ్రహ ప్రవర్తనను తగ్గించవచ్చు" అనే విషయంపై నేను ఇచ్చిన ఉపన్యాసానికి స్పందిస్తూ, ఒక పాఠశాల ఉపాధ్యాయురాలు నన్ను రెండు ప్రశ్నలు అడిగారు.

మొదటగా, పిల్లలను ధ్యానాభ్యాసాలకు ఏ వయస్సులో పరిచయం చేయవచ్చో తెలుసుకోవాలని ఆమె కోరుకున్నారు.

రెండవదిగా, గోలగా ఉన్న తరగతిని శాంతపరచడానికి పిల్లలతో "ఓం" జపం చేయించే తన విధానాన్ని నేను సమర్థిస్తున్నానా అని అడిగారు. ఆమె అనుభవం ప్రకారం, అలా చేయడం వల్ల పిల్లలు కొంతసేపైనా శాంతంగా మారుతారు.

ఈ రెండు ప్రశ్నలు చాలా ఆసక్తికరమైనవి, మరియు కొంచెం వివరమైన సమాధానం అవసరం. అదే విషయాన్ని ఈ భాగంలో చూస్తాం.

[Hindi] बच्चों के लिए ध्यान: सही उम्र, सही तरीका

 
एकाग्रता। शांति। स्पष्टता।
 
 
"ध्यान का उपयोग आक्रामक व्यवहार को कम करने के लिए कियाजासकता है" इस विषय पर दिए गए मेरे व्याख्यान पर प्रतिक्रिया देते हुए, एक स्कूल की शिक्षिका ने मुझसे दो प्रश्न पूछे।

पहला, वह जानना चाहती थीं कि बच्चों को ध्यान अभ्यास से किस उम्र में परिचित कराया जा सकता है।

दूसरा, उन्होंने पूछा कि क्या मैं उनके उस तरीके का समर्थन करता हूँ जिसमें वह शोरगुल वाली कक्षा को शांत करने के लिए बच्चों से "ओम" जप करवाती हैं। उनके अनुभव के अनुसार, ऐसा करने से बच्चे कम से कम कुछ समय के लिए शांत हो जाते हैं।

ये दोनों प्रश्न बहुत रोचक हैं और थोड़ा विस्तार से उत्तर की अपेक्षा करते हैं। यही हम इस भाग में देखेंगे।

[German] Meditation für Kinder: das richtige Alter, die richtige Methode

 
 
Fokus. Ruhe. Klarheit.
 
Als Reaktion auf meinen Vortrag zum Thema „Meditation kann genutzt werden, um aggressives Verhalten zu reduzieren" stellte mir eine Lehrerin zwei Fragen.

Erstens wollte sie wissen, in welchem Alter man Kinder an Meditationspraktiken heranführen kann.

Zweitens fragte sie, ob ich ihre Methode unterstütze, Kinder „Om" chanten zu lassen, um eine laute Klasse zu beruhigen. Ihrer eigenen Erfahrung nach beruhigt das die Kinder zumindest für kurze Zeit.

Beide Fragen sind sehr interessant und erfordern eine etwas ausführlichere Antwort. Genau das werden wir in diesem Abschnitt betrachten.


[Spanish] Meditación para niños: la edad adecuada, la manera adecuada

 
 
Enfoque. Calma. Claridad.
 
Respondiendo a mi conferencia sobre el tema, "La meditación puede utilizarse para reducir el comportamiento agresivo", una maestra de escuela me hizo dos preguntas.

Primero, quiso saber a qué edad se puede introducir a los niños en prácticas de meditación.

En segundo lugar, me preguntó si apoyo su método de hacer que los niños canten "Om" para calmar un aula ruidosa. Según su propia experiencia, hacerlo calma a los niños al menos por un corto tiempo.

Ambas preguntas son muy interesantes y requieren una respuesta algo detallada. Eso es lo que veremos en esta sección.

[English] Meditation for Children: The Right Age, The Right Method

 
Focus. Calm. Clarity.
 
 
Responding to my lecture on the topic, "Meditation can be used to reduce aggressive behavior," a school teacher asked me two questions.

First, she wanted to know at what age children can be introduced to meditation practices.

Second, she asked whether I support her method of making children chant "Om" to calm a noisy classroom. According to her own experience, doing so calms the children at least for a short while.

Both these questions are very interesting and require a somewhat detailed answer. That is what we will look at in this section.

Friday, April 17, 2026

[English] Meditation can potentially lead to a more peaceful world

 
 
 
In one of his conversations, Sam Harris describes an intriguing experience he had, when he met the Indian Guru Poonjaji. He says the experience was far deeper than what he had gone through in many meditation retreats that lasted for months.

By the way, Sam Harris is an American neuroscientist turned meditation teacher, who spent several years studying meditation in India. He is highly rational, and his primary interest was to understand how meditation can produce states similar to those induced by drugs like MDMA.

Poonjaji's teachings did not impress Sam very much. But something else puzzled him. How could the mere presence of Poonjaji, even for a short period, take him into such a deep experience?

[Spanish] La meditación puede conducir potencialmente a un mundo más pacífico

 
 
 
En una de sus conversaciones, Sam Harris describe una experiencia intrigante que tuvo cuando conoció al gurú indio Pundiayi. Dice que la experiencia fue mucho más profunda que lo que había vivido en muchos retiros de meditación que duraron meses.

Por cierto, Sam Harris es un neurocientífico estadounidense convertido en maestro de meditación, que pasó varios años estudiando meditación en la India. Es un ultrarracionalista, y su principal interés era entender cómo la meditación puede producir el mismo tipo de estados elevados que los inducidos por drogas como MDMA.

Las enseñanzas de Pundiayi no impresionaron mucho a Sam. Pero lo que le desconcertó fue otra cosa. ¿Cómo pudo la mera presencia de Pundiayi, incluso por un corto período, llevarlo a una experiencia tan profunda?

[German] Meditation kann potenziell zu einer friedlicheren Welt führen

 
 
 
In einem seiner Gespräche beschreibt Sam Harris eine faszinierende Erfahrung, die er machte, als er den indischen Guru Pun-dscha-dschi traf. Er sagt, dass diese Erfahrung weit über das hinausging, was er in vielen Meditationsretreats erlebt hatte, die Monate dauerten.

Übrigens ist Sam Harris ein amerikanischer Neurowissenschaftler, der zum Meditationslehrer wurde und mehrere Jahre in Indien Meditation studierte. Er ist ein ausgeprägter Rationalist, und sein Hauptinteresse bestand darin zu verstehen, wie Meditation ähnliche Zustände hervorrufen kann wie jene, die durch Drogen wie MDMA ausgelöst werden.

Pun-dscha-dschis Lehren beeindruckten Sam nicht besonders. Aber etwas anderes brachte ihn ins Grübeln. Wie konnte allein die bloße Anwesenheit von Pun-dscha-dschi, selbst für kurze Zeit, ihn in eine so tiefe Erfahrung führen?

[Hindi] ध्यान संभवतः एक अधिक शांतिपूर्ण दुनिया की ओर लेजासकता है

 
 
 
अपने एक संवाद में, Sam Harris बताते हैं कि जब उनकी मुलाकात भारतीय गुरु Poonjaji से हुई, तो उन्हें एक बहुत ही रोचक अनुभव हुआ। वे कहते हैं कि यह अनुभव उन कई ध्यान शिविरों से भी कहीं गहरा था, जिनमें उन्होंने महीनों तक भाग लिया था।

वैसे, Sam Harris एक अमेरिकी न्यूरोसाइंटिस्ट हैं जो बाद में ध्यान शिक्षक बन गए। उन्होंने भारत में कई वर्षों तक ध्यान का अध्ययन किया। वे एक अत्यंत तर्कशील व्यक्ति हैं, और उनकी मुख्य रुचि यह समझने में थी कि ध्यान कैसे MDMA जैसी नशीलीदवाओं से मिलनेवाले अनुभवों जैसा प्रभाव पैदा करसकता है।

Poonjaji की शिक्षाओं ने Sam को ज्यादा प्रभावित नहीं किया। लेकिन एक और बात ने उन्हें उलझन में डाल दिया। केवल Poonjaji की उपस्थिति, वह भी थोड़े समय केलिए, उन्हें इतनी गहरी अनुभूतितक कैसे ले गई?

[Telugu] ధ్యానం మరింత శాంతియుతమైన ప్రపంచానికి మార్గం సుగమం చేయగలదు.

 
 
ఒక సంభాషణలో, Sam Harris భారతీయ గురువు Poonjajiను కలిసినప్పుడు తనకు జరిగిన ఒక ఆసక్తికరమైన అనుభవాన్ని వివరిస్తారు. ఆయన చెప్పిన ప్రకారం, ఆ అనుభవం ఆయన నెలల పాటు పాల్గొన్న అనేక ధ్యాన శిబిరాలలో పొందిన అనుభవాల కంటే చాలా లోతైనది.

Sam Harris ఒక అమెరికన్ న్యూరోసైంటిస్ట్, తరువాత ధ్యాన ఉపాధ్యాయుడిగా మారారు. ఆయన భారతదేశంలో అనేక సంవత్సరాలు ధ్యానాన్ని అధ్యయనం చేశారు. ఆయన చాలా తార్కికంగా ఆలోచించే వ్యక్తి. ధ్యానం MDMA వంటి మత్తు పదార్థాల వల్ల కలిగే అనుభవాల వంటి స్థితులను ఎలా సృష్టిస్తుంది అన్నది ఆయన ప్రధాన ఆసక్తి.

Poonjaji బోధనలు Samను పెద్దగా ప్రభావితం చేయలేదు. కానీ ఒక విషయం ఆయనను ఆశ్చర్యపరిచింది. కేవలం కొద్దిసేపు Poonjaji యొక్క సాన్నిధ్యం ఆయనను ఇంత లోతైన అనుభవానికి ఎలా తీసుకెళ్లింది?

[Kannada] ಧ್ಯಾನವು ಹೆಚ್ಚು ಶಾಂತವಾದ ವಿಶ್ವಕ್ಕೆ ದಾರಿ ಮಾಡಿಕೊಡಬಹುದು

 
 
 
Sam Harris ಅವರು ಭಾರತೀಯ ಗುರು Poonjaji ಅವರನ್ನು ಭೇಟಿಯಾದಾಗ ಸಂಭವಿಸಿದ ಒಂದು ಆಸಕ್ತಿದಾಯಕ ಅನುಭವವನ್ನು ಒಂದು ಸಂಭಾಷಣೆಯಲ್ಲಿ ವಿವರಿಸುತ್ತಾರೆ. ಅವರು ಹೇಳುವಂತೆ, ಆ ಅನುಭವವು ಅವರು ತಿಂಗಳುಗಳ ಕಾಲ ಭಾಗವಹಿಸಿದ್ದ ಅನೇಕ ಧ್ಯಾನ ಶಿಬಿರಗಳಲ್ಲಿ ಪಡೆದ ಅನುಭವಗಳಿಗಿಂತ ತುಂಬಾ ಆಳವಾಗಿತ್ತು.

Sam Harris ಅವರು ಒಬ್ಬ ಅಮೇರಿಕನ್ ನ್ಯೂರೋಸೈಂಟಿಸ್ಟ್ ಆಗಿದ್ದು, ನಂತರ ಧ್ಯಾನ ಶಿಕ್ಷಕರಾದವರು. ಅವರು ಭಾರತದಲ್ಲಿ ಹಲವಾರು ವರ್ಷಗಳ ಕಾಲ ಧ್ಯಾನವನ್ನು ಅಧ್ಯಯನ ಮಾಡಿದ್ದಾರೆ. ಅವರು ತುಂಬಾ ತಾರ್ಕಿಕ ಮನಸ್ಸಿನವರು. ಧ್ಯಾನವು MDMA ಎಂಬ ಮಾದಕ ಪದಾರ್ಥಗಳಿಂದ ಉಂಟಾಗುವ ಅನುಭವಗಳಂತಹ ಸ್ಥಿತಿಗಳನ್ನು ಹೇಗೆ ಉಂಟುಮಾಡುತ್ತದೆ ಎಂಬುದನ್ನು ತಿಳಿದುಕೊಳ್ಳುವುದು ಅವರ ಮುಖ್ಯ ಆಸಕ್ತಿಯಾಗಿತ್ತು.

Poonjaji ಅವರ ಬೋಧನೆಗಳು Sam ಅವರನ್ನು ಹೆಚ್ಚು ಪ್ರಭಾವಿತಗೊಳಿಸಲಿಲ್ಲ. ಆದರೆ ಒಂದು ವಿಷಯ ಅವರಿಗೆ ಆಶ್ಚರ್ಯ ಉಂಟುಮಾಡಿತು. ಕೇವಲ ಸ್ವಲ್ಪ ಸಮಯದ ಮಟ್ಟಿಗಿನ Poonjaji ಅವರ ಸಾನ್ನಿಧ್ಯ, ಅವರನ್ನು ಅಷ್ಟು ಆಳವಾದ ಅನುಭವಕ್ಕೆ ಹೇಗೆ ಕೊಂಡೊಯ್ದಿತು?

Friday, April 10, 2026

[English] Never ride a tiger!

 
 
You probably have seen people riding on a horse. May be, you have also heard of people riding a camel in the Arabian deserts. But riding a tiger? No way!

But, strangely, many of us keep doing that. Though we rarely realize it.

[Spanish] Nunca montes un tigre!

 
 
Probablemente has visto a personas montando a caballo. Quizá también hayas oído hablar de personas montando camellos en los desiertos árabes. Pero, ¿montar un tigre? ¡De ninguna manera!

Pero, extrañamente, muchos de nosotros seguimos haciéndolo. Aunque rara vez nos damos cuenta.

[German] Reite niemals auf einem Tiger!

 
 
 
Wahrscheinlich hast du schon Menschen gesehen, die auf einem Pferd reiten. Vielleicht hast du auch davon gehört, dass Menschen in den arabischen Wüsten auf Kamelen reiten. Aber auf einem Tiger reiten? Auf keinen Fall!

Doch seltsamerweise tun viele von uns genau das. Auch wenn wir es selten bemerken.

[Hindi] कभी बाघ पर सवारी मत करो!

 
 
 
आपने शायद लोगों को घोड़े पर सवारी करते देखा होगा। शायद आपने यह भी सुना होगा कि लोग अरब के रेगिस्तानों में ऊँट पर सवारी करते हैं। लेकिन बाघ पर सवारी? बिलकुल नहीं!

लेकिन, अजीब बात है कि हममें से बहुत से लोग यही करते रहते हैं। हालांकि हमें इसका एहसास बहुत कम होता है।

[Telugu] ఎప్పుడూ పులిపై స్వారీ చేయకండి!

 
 
 
మీరు ప్రజలు గుర్రంపై స్వారీ చేయడం చూసి ఉండవచ్చు. అరబ్ దేశాల ఎడారుల్లో ప్రజలు ఒంటెపై స్వారీ చేయడం గురించి కూడా విని ఉండవచ్చు. కానీ పులిపై స్వారీ? బహుశా, మీరు దాన్ని ఎప్పుడూ చూసి ఉండరు.

కానీ ఆశ్చర్యకరంగా, మనలో చాలామంది అదే చేస్తూ ఉంటారు. అయితే చాలా అరుదుగా మాత్రమే మనకు అది తెలుసు.

[Kannada] ಎಂದೂ ಹುಲಿಯ ಮೇಲೆ ಸವಾರಿ ಮಾಡಬೇಡಿ!

 
 
ನೀವು, ಜನರು ಕುದುರೆಯ ಮೇಲೆ ಸವಾರಿ ಮಾಡುವುದನ್ನು ನೋಡಿರಬಹುದು. ಅರಬ್ ದೇಶಗಳ ಮರಳುಗಾಡಿನಲ್ಲಿ ಜನರು ಒಂಟೆಯ ಮೇಲೆ ಸವಾರಿ ಮಾಡುವುದನ್ನು ಕೂಡ ಕೇಳಿರಬಹುದು. ಆದರೆ ಹುಲಿಯ ಮೇಲೆ ಸವಾರಿ? ಬಹುಶಃ, ನೀವು ಅದನ್ನು ಎಂದೂ ನೋಡಿರಲಿಕ್ಕಿಲ್ಲ.

ಆದರೆ, ಆಶ್ಚರ್ಯವೆಂದರೆ, ನಮ್ಮಲ್ಲಿ ಹಲವರು ಅದನ್ನೇ ಮಾಡುತ್ತಲೇ ಇರುತ್ತೇವೆ. ಆದರೆ ಅಪರೂಪವಾಗಿ ಮಾತ್ರ ನಾವು ಅದನ್ನು ಅರಿಯುತ್ತೇವೆ.

Friday, April 3, 2026

[German] Vier Wege zur höchsten Seligkeit

 
 

Dem großen Weisen Vyasa, dem Verfasser des großen Epos Mahabharata, erweise ich meine Verehrung. Ihm, der die Wissenslampe namens Bhagavadgita entzündet hat, bringe ich meinen ehrerbietigen Gruß dar.

Die Upanishaden sind die Kühe; Krishna ist derjenige, der sie melkt. Arjuna ist das Kalb, durch das die Milch fließt. Diese Milch ist die Bhagavadgita. Gesegnet sind jene, die diesen göttlichen Nektar trinken.

[Spanish] Cuatro Caminos hacia la Felicidad Suprema

 
 

Rindo mi reverencia al gran sabio Vyasa, autor del majestuoso poema épico Mahabharata. Ofrezco mis salutaciones a él, quien encendió la lámpara del conocimiento llamada Bhagavad Gita.

Los Upanishads son como vacas; quien extrae su leche es Krishna.
Arjuna es el ternero que hace posible que la leche fluya. Esa misma leche es la Bhagavad Gita. Bienaventurados son quienes beben ese divino néctar.

[English] Krishna’s 4 paths to ultimate happiness

 
 

 
I salute Sage Vyasa the author of the great Epic Mahabharata for lighting the illuminating lamp that is Bhagavad Gita.

The Upanishads are the cows which are milked by Krishna. Arjuna is the calf that motivated the release of milk which is nothing-but the Bhagavad Gita. And lucky are the ones, who get to drink this divine immortalizing milk.

[Hindi] परमानंद के चार मार्ग

 

महाकाव्य महाभारत के रचयिता महर्षि व्यास को मैं प्रणाम करता हूँ। भगवद्गीता रूपी ज्ञानदीप को प्रज्वलित करने वाले उन्हें मेरा नमस्कार।

उपनिषदें गायें हैं; उनका दूध दुहने वाले श्रीकृष्ण हैं। अर्जुन वह बछड़ा है जिसके कारण दूध प्राप्त होता है।
वही दूध भगवद्गीता है। उस दिव्य अमृत को पीने वाले धन्य हैं।

[Telugu] పరమానందానికి నాలుగు మార్గాలు

 

మహాకావ్యమైన మహాభారతానికి కర్త అయిన మహర్షి వ్యాసులకు నేను వందనం సమర్పిస్తున్నాను. భగవద్గీత అనే జ్ఞానప్రదీపాన్ని వెలిగించిన వారికి నా నమస్కారము.

ఉపనిషత్తులు గోవులు; వాటి పాలను దోహించే వాడు శ్రీకృష్ణుడు. అర్జునుడు ఆ పాలు దిగడానికి కారణమైన దూడ. ఆ పాలే భగవద్గీత. ఆ దివ్య అమృతాన్ని పానంచేసేవారు ధన్యులు.

[Kannada] ಪರಮಾನಂದಕ್ಕೆ ನಾಲ್ಕು ಮಾರ್ಗಗಳು

 
 

ಮಹಾಕಾವ್ಯವಾದ ಮಹಾಭಾರತದ ಕರ್ತೃ, ಮಹರ್ಷಿ ವ್ಯಾಸರಿಗೆ ನಾನು ವಂದನೆಸಲ್ಲಿಸುತ್ತೇನೆ. ಭಗವದ್ಗೀತೆ ಎಂಬ ಜ್ಞಾನಪ್ರದೀಪವನ್ನು ಬೆಳಗಿಸಿದವರಾದ ಅವರಿಗೆ ನನ್ನ ನಮಸ್ಕಾರ.

ಉಪನಿಷತ್ತುಗಳು ಹಸುಗಳು; ಅವುಗಳ ಹಾಲನ್ನು ಕರೆಯುವವನು ಕೃಷ್ಣ. ಅರ್ಜುನನು, ಹಾಲು ಇಳಿಯಲು ಕಾರಣವಾದ ಕರು. ಆ ಹಾಲೇ ಭಗವದ್ಗೀತೆ. ಆ ದಿವ್ಯ ಅಮೃತವನ್ನು ಕುಡಿಯುವವರು ಧನ್ಯರು.

Friday, March 27, 2026

[Spanish-]¿Es la religión la causa de todos los problemas?

 
 
En un episodio anterior titulado "¿Qué causa las guerras? Una posible solución", señalé que la causa raíz de las guerras es la identidad equivocada. Sugerí que darnos cuenta de nuestra verdadera identidad puede resolver la mayoría de los conflictos que enfrenta el mundo.

Reaccionando a ese episodio, uno de los lectores sintió que, aunque el episodio señala correctamente la causa raíz, se queda corto al ofrecer una solución.
Aunque hablé muy brevemente sobre formas de aliviar tales conflictos, probablemente hay una necesidad de una discusión más elaborada.
Así que, en este episodio, comenzaré a discutir los diferentes niveles en los que los conflictos entre humanos pueden minimizarse, si no eliminarse por completo.

La respuesta va a ser un poco larga. Y probablemente, necesite dividirla en varios episodios.
Así que, aquí vamos.

Hay intelectuales reconocidos como Sam Haris o Richard Dawkins que son de la firme opinión de que las religiones a menudo motivan a las personas a participar en el odio mutuo y el conflicto.
Sí, hubo un tiempo en la historia en el que se libraron guerras en nombre de la religión. Hubo mucho derramamiento de sangre y violaciones de los derechos humanos debido a las diferencias religiosas. Desafortunadamente, eso continúa ocurriendo incluso hoy, quizá a menor escala.
¿Significa eso que todas las religiones deberían abandonarse como solución a los conflictos humanos? Me temo que eso sería un paso extremo. Es como "tirar al bebé junto con el agua del baño".

[Hindi-] क्या धर्म सभी समस्याओं का कारण है?

 
 
एक पिछले एपिसोड में जिसका शीर्षक था "युद्धों का कारण क्या है? एक संभावित समाधान", मैंने यह बताया था कि युद्धों का मूल कारण गलत पहचान है। मैंने सुझाव दिया था कि अपनी वास्तविक पहचान को समझ लेने से दुनिया के अधिकांश संघर्षों का समाधान हो सकता है।

उस एपिसोड पर प्रतिक्रिया देते हुए, एक पाठक ने महसूस किया कि हालांकि एपिसोड ने सही मूल कारण की ओर इशारा किया है, लेकिन समाधान देने में वह थोड़ा अधूरा रह गया।

हालांकि मैंने बहुत संक्षेप में ऐसे संघर्षों को कम करने के तरीकों की बात की थी, शायद इस पर विस्तार से चर्चा की आवश्यकता है।

इसलिए, इस एपिसोड में मैं विभिन्न स्तरों पर चर्चा शुरू करूँगा, जहाँ पर मानव-मानव के बीच के संघर्षों को कम किया जा सकता है, अगर पूरी तरह समाप्त न भी किया जा सके।

इसका उत्तर थोड़ा लंबा होने वाला है। और शायद, मुझे इसे कई एपिसोड्स में बाँटना पड़ेगा।
तो, शुरू करते हैं।

कुछ प्रसिद्ध बुद्धिजीवी जैसे Sam Haris या Richard Dawkins इस बात पर दृढ़ मत रखते हैं कि धर्म अक्सर लोगों को आपसी नफरत और संघर्ष में शामिल होने के लिए प्रेरित करते हैं।

हाँ, इतिहास में एक समय ऐसा था जब धर्म के नाम पर युद्ध लड़े गए। धार्मिक मतभेदों के कारण बहुत खून-खराबा हुआ और मानवाधिकारों का उल्लंघन हुआ। दुर्भाग्य से, यह आज भी होता है, भले ही छोटे स्तर पर।
क्या इसका मतलब यह है कि मानव संघर्षों के समाधान के रूप में सभी धर्मों को त्याग देना चाहिए? मुझे डर है कि यह एक अत्यधिक कदम होगा। यह ऐसा होगा जैसे "नहाने के पानी के साथ बच्चे को भी फेंक देना"।
 

[Telugu-] మతం అన్ని సమస్యలకూ కారణమా?

 
 
మునుపటి ఒక ఎపిసోడ్లో "యుద్ధాలకు కారణం ఏమిటి? ఒక సాధ్యమైన పరిష్కారం" అనే శీర్షికతో, యుద్ధాల మూల కారణం తప్పు గుర్తింపు (mistaken identity) అని నేను చెప్పాను. మన నిజమైన గుర్తింపును గ్రహించడం వల్ల ప్రపంచం ఎదుర్కొంటున్న చాలా సంఘర్షణలు పరిష్కారమవుతాయని సూచించాను.

ఆ ఎపిసోడ్పై స్పందిస్తూ, ఒక పాఠకుడు ఇలా భావించాడు—ఆ ఎపిసోడ్ మూల కారణాన్ని సరిగ్గా చూపించినప్పటికీ, పరిష్కారం ఇవ్వడంలో కొంత లోపం ఉందని।
నేను చాలా సంక్షిప్తంగా అలాంటి సంఘర్షణలను తగ్గించే మార్గాల గురించి మాట్లాడినా, దీని మీద మరింత విస్తృతంగా చర్చ చేయాల్సిన అవసరం ఉందనిపిస్తుంది।
కాబట్టి, ఈ ఎపిసోడ్లో నేను మానవుల మధ్య ఉండే సంఘర్షణలను పూర్తిగా తొలగించలేకపోయినా, కనీసం తగ్గించగలిగే వివిధ స్థాయిల గురించి చర్చను ప్రారంభిస్తాను।

ఈ సమాధానం కొంచెం పొడవుగా ఉంటుంది. బహుశా దీన్ని అనేక ఎపిసోడ్లుగా విభజించాల్సి వస్తుంది।
అయితే, మొదలుపెడదాం।

Sam Haris లేదా Richard Dawkins వంటి ప్రసిద్ధ మేధావులు మతాలు చాలా సార్లు మనుషులను పరస్పర ద్వేషం మరియు సంఘర్షణలో పాల్గొనడానికి ప్రేరేపిస్తాయని గట్టిగా నమ్ముతారు।
అవును, చరిత్రలో ఒక కాలంలో మతం పేరుతో యుద్ధాలు జరిగాయి। మత భేదాల కారణంగా చాలా రక్తపాతం మరియు మానవ హక్కుల ఉల్లంఘనలు జరిగాయి। దురదృష్టవశాత్తు, ఇవి ఈ రోజుకూడా జరుగుతూనే ఉన్నాయి, బహుశా కొంచెం తక్కువ స్థాయిలో।
అంటే, మానవ సంఘర్షణలకు పరిష్కారంగా అన్ని మతాలను వదిలేయాలా? అది చాలా అతిశయమైన నిర్ణయం అవుతుంది అని నాకు అనిపిస్తుంది। అది "స్నానం చేసిన నీటితో పాటు శిశువును కూడా పారేయడం" లాంటిదే।

[Kannada-] ಧರ್ಮವೇ ಎಲ್ಲಾ ಸಮಸ್ಯೆಗಳ ಕಾರಣವೇ?

 
 
ಹಿಂದಿನ ಒಂದು ಭಾಗದಲ್ಲಿ "ಯುದ್ಧಗಳಿಗೆ ಕಾರಣವೇನು? ಸಂಭಾವ್ಯ ಪರಿಹಾರ" ಎಂಬ ಶೀರ್ಷಿಕೆಯಲ್ಲಿ, ಯುದ್ಧಗಳ ಮೂಲ ಕಾರಣ ತಪ್ಪಾದ ಗುರುತು ಎಂದು ನಾನು ಸೂಚಿಸಿದ್ದೆ. ನಮ್ಮ ನಿಜವಾದ ಗುರುತನ್ನು ಅರಿತುಕೊಳ್ಳುವುದರಿಂದ ವಿಶ್ವ ಎದುರಿಸುತ್ತಿರುವ ಹೆಚ್ಚಿನ ಸಂಘರ್ಷಗಳನ್ನು ಪರಿಹರಿಸಬಹುದು ಎಂದು ನಾನು ಹೇಳಿದ್ದೆ.

ಆ ಭಾಗಕ್ಕೆ ಪ್ರತಿಕ್ರಿಯೆ ನೀಡುತ್ತಾ, ಒಬ್ಬ ಓದುಗರು ಈ ಭಾಗವು ಮೂಲ ಕಾರಣವನ್ನು ಸರಿಯಾಗಿ ತೋರಿಸಿದರೂ, ಪರಿಹಾರ ನೀಡುವುದರಲ್ಲಿ ಸ್ವಲ್ಪ ಕಡಿಮೆಯಾಗಿದೆ ಎಂದು ಭಾವಿಸಿದರು.

ನಾನು ಇಂತಹ ಸಂಘರ್ಷಗಳನ್ನು ಕಡಿಮೆ ಮಾಡುವ ಮಾರ್ಗಗಳ ಬಗ್ಗೆ ತುಂಬಾ ಸಂಕ್ಷಿಪ್ತವಾಗಿ ಮಾತನಾಡಿದ್ದರೂ, ಇದಕ್ಕೆ ಇನ್ನಷ್ಟು ವಿವರವಾದ ಚರ್ಚೆ ಅಗತ್ಯವಿರಬಹುದು.

ಆದ್ದರಿಂದ, ಈ ಭಾಗದಲ್ಲಿ ನಾನು ಮಾನವ-ಮಾನವರ ನಡುವಿನ ಸಂಘರ್ಷಗಳನ್ನು ಸಂಪೂರ್ಣವಾಗಿ ದೂರ ಮಾಡಲಾಗದಿದ್ದರೂ, ಕನಿಷ್ಠ ಕಡಿಮೆ ಮಾಡಬಹುದಾದ ವಿವಿಧ ಮಟ್ಟಗಳ ಬಗ್ಗೆ ಚರ್ಚೆಯನ್ನು ಪ್ರಾರಂಭಿಸುತ್ತೇನೆ.

ಉತ್ತರ ಸ್ವಲ್ಪ ಉದ್ದವಾಗಲಿದೆ. ಬಹುಶಃ ಇದನ್ನು ಅನೇಕ ಭಾಗಗಳಾಗಿ ವಿಭಜಿಸಬೇಕಾಗಬಹುದು.
ಹಾಗಾದರೆ, ಶುರು ಮಾಡೋಣ.

Sam Haris ಅಥವಾ Richard Dawkins ಎಂಬ ಪ್ರಸಿದ್ಧ ಚಿಂತಕರು ಧರ್ಮಗಳು ಬಹುಸಾರಿ ಜನರನ್ನು ಪರಸ್ಪರ ದ್ವೇಷ ಮತ್ತು ಸಂಘರ್ಷಗಳಲ್ಲಿ ತೊಡಗಿಸಿಕೊಳ್ಳಲು ಪ್ರೇರೇಪಿಸುತ್ತವೆ ಎಂಬ ದೃಢ ಅಭಿಪ್ರಾಯ ಹೊಂದಿದ್ದಾರೆ.

ಹೌದು, ಇತಿಹಾಸದಲ್ಲಿ ಒಂದು ಕಾಲದಲ್ಲಿ ಧರ್ಮದ ಹೆಸರಿನಲ್ಲಿ ಯುದ್ಧಗಳು ನಡೆದವು. ಧಾರ್ಮಿಕ ಭೇದಗಳಿಂದಾಗಿ ಬಹಳಷ್ಟು ರಕ್ತಪಾತ ಮತ್ತು ಮಾನವ ಹಕ್ಕುಗಳ ಉಲ್ಲಂಘನೆಗಳು ಸಂಭವಿಸಿದವು. ದುರ್ಭಾಗ್ಯವಶಾತ್, ಅದು ಇಂದಿಗೂ ನಡೆಯುತ್ತಿದೆ, ಬಹುಶಃ ಕಡಿಮೆ ಪ್ರಮಾಣದಲ್ಲಿ.

ಇದರಿಂದ ಮಾನವ ಸಂಘರ್ಷಗಳಿಗೆ ಪರಿಹಾರವಾಗಿ ಎಲ್ಲಾ ಧರ್ಮಗಳನ್ನು ತ್ಯಜಿಸಬೇಕೆಂದರ್ಥವೇ? ನನಗೆ ಅದು ಒಂದು ಅತಿಯಾದ ಕ್ರಮವಾಗುತ್ತದೆ ಎಂದು ಭಾಸವಾಗುತ್ತದೆ. ಅದು "ಸ್ನಾನದ ನೀರಿನ ಜೊತೆಗೆ ಮಗುವನ್ನೂ ಎಸೆದುಬಿಡುವಂತಿದೆ".

[English-] Is religion the cause of all problems?



 
 
In a previous episode titled "What causes wars and a possible resolution", I had pointed out that the root cause of wars, is mistaken identity. I suggested that realizing our true identity can resolve most of the conflicts faced by the world.

Reacting to that episode, one of the readers felt that though the episode rightly points to the root cause, it falls short of offering a solution.

Though I did very briefly talk about ways of alleviating such conflicts, probably, there is a need for an elaborate discussion.

So, in this episode, I will start discussion on various levels, at which inter-human conflicts can be minimized, if not completely eliminated.

The answer is going to be bit long. And probably, I need to split that across multiple episodes.

So, here we go.

There are renowned intellectuals like Sam Haris, or Richard Dawkins who are of the firm opinion that religions often motivate people in engaging in mutual hatred and conflict.

Yes, there was a time in the history, when wars were fought in the name of religion. Lot of blood-shed and human-rights violation ensued due to religious differences. Unfortunately, that continues to happen even today, may be in a smaller scale.

Does that mean that all religions should be abandoned as a solution to human conflicts? I am afraid, that would be an extreme step. That is like "throwing the baby along with the bath water".

[German-] Ist Religion die Ursache aller Probleme?

 
 
In einer früheren Episode mit dem Titel "Was verursacht Kriege? Eine mögliche Lösung" habe ich darauf hingewiesen, dass die eigentliche Ursache von Kriegen eine falsche Identität ist. Ich habe vorgeschlagen, dass das Erkennen unserer wahren Identität die meisten Konflikte, mit denen die Welt konfrontiert ist, lösen kann.

Als Reaktion auf diese Episode meinte einer der Leser, dass die Episode zwar richtig auf die Ursache hinweist, aber bei der Lösung zu kurz kommt.

Obwohl ich sehr kurz über Möglichkeiten gesprochen habe, solche Konflikte zu lindern, besteht wahrscheinlich Bedarf an einer ausführlicheren Diskussion.

Deshalb werde ich in dieser Episode beginnen, verschiedene Ebenen zu besprechen, auf denen zwischenmenschliche Konflikte minimiert, wenn nicht vollständig beseitigt werden können.

Die Antwort wird etwas länger sein. Und wahrscheinlich muss ich sie auf mehrere Episoden aufteilen.
Also, los geht's.

Es gibt bekannte Intellektuelle wie Sam Haris oder Richard Dawkins, die fest davon überzeugt sind, dass Religionen Menschen oft dazu motivieren, sich an gegenseitigem Hass und Konflikten zu beteiligen.

Ja, es gab eine Zeit in der Geschichte, in der Kriege im Namen der Religion geführt wurden. Viel Blutvergießen und Verletzungen der Menschenrechte folgten aufgrund religiöser Unterschiede. Leider geschieht das auch heute noch, vielleicht in kleinerem Maßstab.

Bedeutet das, dass alle Religionen als Lösung für menschliche Konflikte aufgegeben werden sollten? Ich fürchte, das wäre ein extremer Schritt. Das wäre so, als würde man „das Kind mit dem Bade ausschütten".